3 spel som förtjänar en uppföljare (men antagligen aldrig kommer få det)

Blogg - Paloma Halén Román - mån 15 februari 2016, kl 23.34

Jag är inget stort fan av uppföljare överlag. I de flesta fall får vi alldeles för många sequels (och prequels och... pre-sequels...). Samtidigt finns det något oerhört intressant med just uppföljare till spel. Många gånger är det första försöket ett litet projekt från ett då relativt okänt företag som sedan får chansen att vidareutveckla sin vision i nästa version. Ett bra exempel är Max Payne, där första spelet är riktigt bra, men det andra är då de verkligen kunnat ta ut svängarna i relation till story, grafik och funktioner. Och sedan kom trean... Men nu kommer jag ifrån ämnet, temat var ju tre spel som faktiskt förtjänar en uppföljare, men troligtvis inte kommer få det.

Oni (2001)

I en dystopisk framtid där alla världens nationer sammanslagits till en enda megaregering spelar en Konoko, en agent för polisväsendet. I en Ghost in the Shell-inspirerad värld får vi följa hur Konoko går från att vara en naiv förlängning av lagens arm till att steg för steg börja se förruttnelsen i det system hon lever i och slåss emot det.

Varför det är så bra
Storyn och grafiken var definitivt en höjdpunkt i Oni. Även om båda kanske inte nådde sin fulla potential så kändes de ändå någorlunda nytänkande. Framförallt grafiken var opolerad men stack ändå ut på ett positivt sätt. Det är dock hur spelet spelas som är dess främsta egenskap. Det är en hybrid mellan tredjepersonsskjutare och martial arts action. Tänk Max Payne möter Arkham-spelen. Även om varken skjutandet eller knytnävsviftandet i Oni är lika polerat eller raffinerat så är hybriden av de båda oerhört engagerande. Dessutom kan en väva ihop slagen och sparkarna till olika, alltjämt mer avancerade, combos, vilket gör det både belönande och utmanande att fortsätta spela.

Vad skulle en uppföljare tillföra?
För det första skulle storyn kunna utvecklas mer. Det finns redan en solid grund att jobba vidare från, för handen på hjärtat, vem älskar inte dystopiska anime-världar? Korrupta regeringar, David mot Goliat, ja vi har hört det förut men jag vill höra det igen! Och igen! Vidare finns mycket som har hänt i action-adventure genren sedan 2001 med spel som Uncharted, Deus Ex: Human Revolution, Max Payne, Tomb Raider, Arkham-spelen osv. En stealth-mekanik känns given, men framförallt en vidareutveckling av fightingsystemet. Fler och svårare combos! Counters som Batman! Förmåga att kombinera slag och pickadoller! Det finns så mycket som bara skulle kunna bli bättre.

Varför det aldrig kommer ske
Bungie köptes utav Windows och rättigheterna till Oni gick till företaget Take Two som sedan dess inte verkar ha gjort något utav det. Bungies VD har uttryckt att det ej ligger i deras planer att göra en uppföljare även om det inte är en omöjlighet. Det finns mods och liknande till originalet dock och spelet har fortfarande en dedikerad, om än liten, fanbase.

Shadow Watch (2000)

I ett spel baserat på Tom Clancy's roman med samma namn styr du över en grupp elitsoldater som ska bekämpa en internationell konspiration och förhindra ett nytt världskrig. Inför varje uppdrag får en välja alternativ i en dialog för att bestämma vilket uppdrag en ska slutföra och få reda på vilken typ av uppdrag det ska vara (stealth, döda alla, rädda gisslan eller försvara en specifik plats). Sedan får en välja vilka soldater en ska ha med sig, där alla har speciella egenskaper och olika skills en kan levla. I ett top-down perspektiv får en sedan styra sin styrkor genom byggnader, med specifikt antal Action Points (som går åt till att flytta sig, attackera, öppna dörrar osv) för att klara uppdraget.

Varför det är så bra
Shadow Watch är ett långsamt spel, där en hela tiden limiteras av sina Action Points innan det är motståndarens tur. Jag kan sakna när spel fick vara långsamma och inte så himla fartfyllda jämt. Shadow Watch kräver att en tänker igenom massvis med saker innan en börjar. Vilka ska jag ha med mig? Var ska de gå in? Ska de hålla ihop eller genomsöka huset var för sig? Ska jag satsa på att levla enskilda soldater eller ska alla vara lika starka? Det är inte egentligen ett svårt spel men det kräver eftertanke. Soldaternas unika egenskaper gör det kul att bygga olika teams som kan komplettera varandra på olika sätt. Det hela lyfts utav den lite skruvade men mörka storyn och riktigt bra musik.

Vad skulle en uppföljare tillföra?
Detta är en svår fråga att svara på. Spelet kom år 2000 och top-down perspektiv där en har specifikt antal actions en kan utföra innan ens tur är slut kan, som koncept, kännas något förlegat. Med det sagt skulle jag personligen inte vilja se en första- eller tredjepersonsversion av spelet, utan att de behöll samma perspektiv som innan. Det var länge sedan ett strategispel fick vara just ett strategispel. Långsamt, med genomtänkta beslut. Kanske skulle det kunna bli ett litet spel och inte en trippel-A titel? Det enda jag vill ha är en ny story, ännu bättre musik, större banor, fler karaktärer och fler egenskaper att levla.

Varför det aldrig kommer ske
Det finns väldigt lite att hitta om en potentiell uppföljare till Shadow Watch, men däremot kan en lugnt konstatera att Red Storm Entertainment har ett helt annat fokus idag än vad de hade för sexton år sedan. Ghost Recon, Rainbow Six, Far Cry och nu i år, The Division, är spel som inte direkt liknar Shadow Watch, så det känns relativt osannolikt att de skulle väcka liv i ett så pass gammalt spel och försöka göra om det för att passa in i en modern spelmarknad. Kanske kan ett indiebolag göra en smärre rip off på det?

LA Noire (2011)

Året är 1947 och platsen är (kanske ej så förvånande) noir-inspirerat Los Angeles. Du spelar poliskonstapel Cole Phelps, en färsking med oerhört rättspatos. Du jobbar dig sakta uppåt i karriären i en korrumperad poliskår och du får med tiden ta dig an svårare och grövre fall. Du får leta ledtrådar, jaga skurkar och hålla förhör för att kunna sätta dit rätt bov. Eller åtminstone den som verkar mest trolig.

Varför det är så bra
Det finns MÅNGA saker som är bra med L.A. Noire. Grunden ligger dock i Motion Capture-teknologin som användes för att fånga riktiga skådespelares ansiktsuttryck och mimik. Detta låter kanske som en nördig detalj men är själva principen till varför L.A. Noire funkar. En läser av skurkarna och vittnenas ansiktsuttryck och dömer om de talar sanning eller ej. Således blir också storyn mycket mer engagerande för det är inte alltid givet vem som är skyldig och vem som inte är det. Vidare kan en ibland vara helt säker på att en hittat rätt gärningsman men sakna bevisningen för att få en fällande dom och får därför låta en mördare gå fri. Varje gång en misslyckas i L.A. Noire känns det som just det, ett misslyckande. Inte för att spelet lurat dig utan för att du missat en ledtråd eller förhastat dig med anklaga någon för brottet. Utöver detta är musiken fantastisk och grafiken vacker. Det är ett riktigt riktigt bra spel med andra ord.

Vad skulle en uppföljare tillföra?
Rent gameplaymässigt tror jag inte så mycket behöver tillföras. Kanske lite mindre repetition, L.A. Noire är ett spel som är svårt att spela i flera timmar i sträck. Samtidigt är det mer finputsning än något annat som saknas. Fler fall, mer valfrihet i hur en tacklar sagda fall, kanske lite mer action, en större stad. Mer av allt vill jag ha!

Varför det aldrig kommer ske
Denna uppföljare kan kanske ske men i princip inget konkret har sagts efter releasen annat än några få hints om att de inte vill skynda för mycket och att L.A. Noire kan bli en värdefull franchise för distributörerna Take-Two. Jag skulle inte hoppas för mycket på det då Team Bondi som utvecklade spelet lade ner strax efter release.

Bubblare:
Rage (2011) för dess fantastiska setting och för att storyn bara... Tog slut.
Fahrenheit/Indigo Prophecy (2005) för att storyn är så... Väldigt... Speciell...
Spec Ops: The Line (2012) för att sättet den är berättad på är SÅ INTENSIVT.
Kingdoms of Amalur: Reckoning (2012) för att det är ett av de bättre Action RPG:erna som kommit de senaste tio åren

Gotta go fast! 11/18/2015 - 00:42

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.