Lajvet Monitor Celestra

Blogg - Tobias Jensen - mån 8 april 2013, kl 16.13

Det har nu gått strax över en månad sedan jag satte mig in i Dobromil Dobos liv och leverne och mönstrade på rymdskeppet Monitor Celestra. Det är flera som har frågat mig om hur det var på lajvet och för dessa har jag försökt berätta så gott jag kunnat, men jag har även tänkt flera gånger att jag ska skriva ner mina tankar och upplevelser i bloggformat. Att det tagit sådan lång tid beror egentligen på två saker. Det första att jag är en väldigt lat person av mig, vilket gör att jag gärna skjuter på saker. Det andra är att det ärligt talat är ett av de lajv som jag har varit tvungen att processa ganska länge för att komma underfund med vad jag egentligen tyckte.

Jag tänker inte gå in på vad lajv är för något, eller levande rollspel, utan skulle det mot förmodan finnas någon som missat detta så föreslår jag att ni googlar det. Däremot kan jag gladeligen berätta att Monitor Celestra var ett Battlestar Galactiva-lajv. Det vill säga det utspelade sig under samma tidsperiod som Battlestar Galactica. Precis i början av serien för att vara exakt. De tolv världarna har precis blivit förintade och flottan har mött upp med Battlestar Galactica vid Ragnar Station, rymdstationen som ligger inne i en nebulosa och där besättningen hittar sina första förnödenheter, medan Cylonerna patrullerar strax utanför nebulosan. Där, mitt bland resten av flottan, finns ett gammalt slagskepp som numera används som ett forskningskepp. Monitor Celestra under befäl av Kapten Polos.

Själv spelade jag som sagt Dobromil Dobos. En besättningsman som arbetade i det som kallades för CIC Ops. En grupp bestående utav sex (dock blev vi fem, då en hoppade av under lajvets gång) individer som antingen hoppade in på bryggan där det behövdes eller befann sig i kommunikationsrummet (Coms). Dobos var en riktig lirare som visserligen tog sitt arbete på högsta allvar och alltid ville vara bäst, men som samtidigt gärna festade om tillfälle gavs. Det blev inte heller bättre av att han gick på droger, mest för att kunna hålla sig tip top hela tiden när han befann sig vid någon av konsolerna.

Själva lokalerna var på ett gammalt krigskepp, Jägaren Småland, som numera är ett museum i Göteborgs hamn. Hur arrangörerna hade lyckats få tillgång till skeppet har jag ingen aning om, men det fungerade alldeles utmärkt som ett trångt, skitigt, rymdskepp efter att arrangörerna hade pimpat det med nya skyltar, olika konsoler och ändrat till ett grönaktig ständigt ljus. Det hade även satt ut diverse dolda högtalare som gjorde att de kunde använda sig av diverse ljudeffekter som när våra stora kanoner besköt inkommande fiender.

En sak jag var väldigt orolig för innan lajvet var egentligen vad vi i CIC Ops skulle göra? Vi hade inga klara positioner och dessutom var det knapphändigt med intriger. Nu börjar jag bli en ganska van lajvare, så det där med intriger tänkte jag att jag ordnar i förväg själv eller skaffar under tidens gång. Men att inte ha en fast position kände jag mig lite orolig över, speciellt då jag visste att vi skulle bli bordade av personal från Galactica som troligtvis skulle köra ut oss från bryggan illa kvickt och ta över själva. Men ack så fel jag hade. Under vårt spel (lajvet kördes tre olika gånger, tre helger i rad, där jag medverkade under den första helgen) var det väldigt sällan jag satt stilla och det var knappt så jag hann med att äta heller. Jag hade turen att få ingå i en fantastisk grupp där vi lajvade väldigt mycket mot varandra och kunde dessutom dela upp arbetsuppgifterna på ett bra sätt. Det fanns dessutom mycket att spela på. Både motsättningar mellan den ursprungliga besättningen och den nya besättningen som kom från Galactica, men även mellan de olika klanerna som vi tillhörde.

Det är inte det bästa lajv jag varit på, organisatoriskt var det ett totalt kaos tyvärr. Men däremot är det nog det mest intensiva lajv jag varit på och dessutom ett av de mest känsloladdade. Bara det att jag för första gången grät på ett lajv gör det väldigt stort för mig, jag har nämligen väldigt svårt att gråta även i vanliga fall.

Att förtälja hela lajvet känns som en halvt omöjlig uppgift, då det var så otroligt mycket som hände. Jag tänkte därför tipsa om en av mina medspelare, Karin, som spelade Bako som också var en del av Ops som har skrivit en fantastisk berättelse sett ur hennes karaktärs perspektiv. Det är en ganska lång text, och på engelska, men väldigt välskrivet. Där får man dessutom läsa om varför Dobos bröt ihop och börja gråta, så bara det gör ju värt att läsa den!

Vill man även se bilder från hur det kunde se ut på lajvet och även en kortfilm så kan jag rekommendera Peter Karlssons blogg. Han var inte på samma spel som mig, utan det tredje, men det ger er ändå en bra bild av hur det såg ut på båten och hur folk var klädda.

Allt som allt kan jag säga att jag inte ångrar en minut att jag åkte på lajvet. Det var fruktansvärt kul och jag har verkligen fått upp hungern för att åka på fler lajv igen, då det senaste innan detta var Skymningsland som gick av stapeln 2010.

Om ni är nyfikna på något specifikt så går det självfallet bra att fråga, så ska jag försöka berätta eller förklara så gott jag kan. :)

Vem har den fetaste nördgrottan? JAG! 10/16/2014 - 19:46
Petter Karlssons bild

Hej Tobias!
Ikväll så uppdaterades posten du nämner och vi har skrivit en väldigt matig genomgång av spelet (spel 3) samt de olika tekniker som används för att göra lajvet. Dessutom har vi med flera arrangörsintervjuer.

http://petterkarlsson.se/2013/03/19/the-monitor-celestra-battlestar-gala...

Tobias Jensens bild

Petter> Kul! Ser fram emot att få läsa det.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.