Andreas Bergs bild
Inlägg: 1771

Alla har vi våra nostalgiska spelminnen som stämmer mer eller mindre väl överens med verkligheten. I min uppfattning är minnet ofta mer positivt än verkligheten framför allt när det handlar om gamla favoriter i spelsamlingen som man senare återvänder till.

Vad har vi för nostalgiska minnen som vid närmare eftertanke kanske inte riktigt är så odelat positiva som vi vill minnas dem? Har du någon härlig anekdot om hur du upptäckte att ditt favoritspel från barndomen inte alls är så bra som du minns det? Eller finns det spel som du inte vågar återvända till för rädslan för vad du skulle upptäcka om det gamla spelet?

| Samarbetar i CoOp-cirkeln - http://skillpoint.se/coop | Podradiopratar i Skillpod - http://www.skillpoint.se/podradio/skillpod |

Starfighter Johanssons bild
Inlägg: 2508

Jag läste "rädlsan" som "rädisan" tre gånger (jag läste om ordet när det inte verkade stämma).

Jag tror de flesta av mina gamla favoritspel är sämre om jag går tillbaka idag - och det beror nog på att jag idag har råd med olika spel (som liten fick jag hem ett spel i halvåret och tvingade mig själv att älska det oavsett) och att jag idag upplevt den utveckling som ägt rum. Det första Turtles-spelet på NES var till exempel himmelriket självt. Mina idoler - i SPELBAR form. Jag spelade det varje dag även om jag aldrig kom särskilt långt p.g.a. att spelet är dumt i huvet (obs obs: insikt i efterhand) - när jag köpte tillbaka det för några år sedan blev jag paff över hur kasst det var jämfört med hur jag mindes det och så är det med många andra titlar. Men definitivt inte alla, spelen som istället introducerade grepp vi använder än idag för att de fungerade är ju i viss mån fortfarande fantastiska.

Andreas Ljungströms bild
Inlägg: 4805

Mmm, upplevde detta fenomen när jag återigen tog mig an Gobliiins i och med en återlansering av de tre första spelen i serien. Det här var nämligen spelserien som introducerade mig för peka-klicka-genren och på riktigt gjorde mig till en äventyrsfantast. Jag tycket kanske inte att det är outhärdligt fruktansvärt idag men klart mycket sämre än jag minns det. Fattar verkligen inte att jag klarade det utan guide när det begav sig för närmare 20 år sedan, är på sina håll sjukt frustrerande och ologiskt.

Jag tror också att den här typen av överdrivet positiva minnen snarare knyts an till hur relationen med spelet sett ut. För mig hade just genre-introduktionen viss betydelse givetvis men också de minnen jag hade tillsammans med en kompis som spelade spelet samtidigt som mig. Vi ringde ett par gånger varje dag för att ta hjälp av varann för att lösa spelets klurigheter, självklart spelar dessutom dessa nostalgiska minnen in. :)

VodkaCitrons bild
Inlägg: 2862

Oh yeah. Finns många spel som jag verkligen inte kommer peta på.
Man skulle se vissa titlar med helt nya ögon idag och jag tror inte att många titlar har åldrats direkt väl.

Tack och lov är dock mina ultimata favoriter orörda av tiden och som spelar riktigt bra även idag, så en del spel har jag inte något emot att spela igen. Förmodligen så gillar jag N64 minst idag, rent tekniskt. Jag vill tex inte spela Zelda Ocarina, jag mår illa av kamervinklarna och får ont i huvudet av grafiken, så jag är verkligen tacksam av alla "HD" utgåvor som släpps :)

Men N64 kommer alltid vara en konsol som jag håller extremt högt tack vare minnena.

Absolut - För män som kan sätta gränser.

Starfighter Johanssons bild
Inlägg: 2508

Dan Dolme.

Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.