Amnesia: A Machine For Pigs

Recension - PC - tis 17 september 2013, kl 11.21

Släppdatum: 2013-09-10    Genre: Skräck
Utvecklare: The Chinese Room    Åldersgräns: 16+

Betyg: 4/5
"En obehaglig resa in i dekadens och personlig skräck."

När det nu är dags att återvända till Amnesia är det i Dear Esther-utvecklarna The Chinese Rooms regi, och det märks. Dear Esther utmärkte sig med att ha både fantastiska miljöer och en tankeväckande handling, likväl som tät atmosfär och spänning. A Machine for Pigs skiljer sig inte nämnvärt på den punkten, utan leverar en gedigen helhetsupplevelse från början till slut. En skrämmande resa in i mänskligt förfall.

Händelserna i A Machine for Pigs tar precis som sin föregångare plats i samma universum men den här gången har vi flyttats längre fram i tiden, närmare slutet på den Viktorianska eran och på tröskeln till ett sekelskifte. Nyårsafton år 1899 i London mer exakt. Den här gången intar man rollen som Oswald Mandus, en entreprenör, upptäcksresande och industrimagnat som av okänd anledning drabbats av minnesförlust. När Mandus vaknar upp från medvetslöshet hör han ekot av rösterna från sina tvillingpojkar och börjar leta efter de i sin extravaganta boning. Mandus blir snart kontaktad av en röst som kallar sig för "Ingenjören" och det blir tydligt att svaret på pojkarnas försvinnande och hans eget tillstånd står att finna djupt nere i marken under hans egna ägor, hos en gigantisk underjordisk maskin med tvivelaktigt ursprung och lika tvivelaktigt syfte.

Det är berömvärt hur The Chinese Room verkligen fått spelet att genomsyras av hela den Viktorianska erans komplexitet. Sökandet efter det mystiska likväl som det mytiska, kontrasterat av de teknologiska och vetenskapliga framgångarna är tidstypiska teman som använts med stor bravur, och genomsyrar hela spelets kärna. Likväl finns den Viktorianska erans dubbelmoral väl representerad, med en proper välpolerad yta som endast existerar för att dölja det dekadenta, det personliga förfallet och de perversioner som existerade väl dolda under alla lager av pretentioner. Aspekter som inte återfinns bara i spelets miljöer och handling, utan även i Mandus eget sinne, där självföraktet jäser bland bortglömda och förträngda minnen.

Amnesia: A Machine for Pigs är nämligen ett spel med fokus på personlig skräck, och det är tydligt från första början. Vi matas konstant med obehagliga intryck, både visuellt men även via den otrevliga atmosfär som konstant eskalerar spelet igenom. Vi ser tecken på de perversioner Mandus försöker fly från i hans hem, på helig mark, i slakthusen och långt under jorden, och de framkallar en fadd smak i munnen. A Machine for Pigs håller en konstant känsla av krypande obehag de nästan fem timmar en genomspelning tar.

Spelets styrka är tyvärr också dess svaghet. Denna tolkning av skräck på ett mer personligt plan resulterar i en mer linjär spelupplevelse än i föregångaren. Många inslag från Amnesia är borta, speciellt vad gäller användargränssnittet. Man har inte längre något inventory, och kan interagera mycket mindre med miljöerna än förut. Detta skapar helt andra förutsättningar och gör att A Machine for Pigs känns fräscht och nytt, men det begränsar även spelets möjligheter. Främst märks detta på de olika pussel som ska lösas under spelets gång, som är både färre och enklare. De har fått stiga åt sidan för att inte ta fokus från spelets handling.

A Machine for Pigs innehåller ett flertal gastkramande ögonblick, där spänningen står på topp och som verkligen är skrämmande. Tyvärr känns de allt för få, och de som förväntar sig att precis som i det första spelet bli livrädd var femte minut lär bli besvikna. Visst håller spelet en konstant på spänn och visst är det läskigt, men med tanke på spelets korta längd hade det inte skadat om The Chinese Room hade kryddat på med lite mer rena skräckmoment.

Det är dock svårt att inte älska Amnesia: A Machine for Pigs. Den kompakta välskrivna berättelsen, med ett välgenomtänkt narrativ, den Viktorianska andan, den läskiga atmosfären och stämningen ända fram till det ödesdigra slutet samt Jessica Currys fantastiska musik håller en trollbunden hela spelet igenom. Så det är lätt att förlåta spelet för dess tillkortakommanden. Dessutom är det en spännande tanke att se vad alla fans kommer att skapa för egna historier med denna uppdaterade spelmotor, då förra spelet trots allt fått en gedigen mängd kvalitativa och skräckfyllda moddar.

Inte nog med att ingenting är bra eller dåligt, om inte tänkandet gör det så; utan ingenting är någonting alls, förutom i den utsträckning tänkandet har gjort det. 10/01/2012 - 22:04

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.