Beyond: Two Souls

Recension - Playstation 3 - tis 8 oktober 2013, kl 18.00

Släppdatum: 2013-10-09    Genre: Äventyr
Utvecklare: Quantic Dream    Åldersgräns: 16+

Betyg: 4/5
"Ett gripande, engagerande och oförglömligt livspussel"

Jodie Holmes är utrustad med en gåva men också en förbannelse. Hon är sammanlänkad med en osynlig kraft, ett övernaturligt väsen hon kallar Aiden. Jodie kan med hjälp av Aiden manipulera sin omgivning, men Aiden lever ett eget liv och är inte alltid lätt att kontrollera. Han är mer av en börda än en tillgång och Jodie kämpar ständigt för att kunna uppfattas som normal. Vardagen innebär också obehagliga visioner och andra hemskheter, allt på grund av länken till andevärlden. Mitt i allt detta är CIA mer än lovligt nyfikna på Jodies egenheter…

I Beyond: Two Souls får vi följa Jodie, spelad av talangfulla Ellen Page, under hennes uppväxt. Från liten rädd flicka till en trasig ung kvinna. Quantic Dream har byggt upp spelet i kapitel och man slungas mellan olika perioder ur Jodies liv. Ena stunden spelar man den vuxna CIA-agenten ute på skräddarsytt uppdrag och i nästa stund styr man den lilla flickan som tampas med sina hemska mardrömmar och visioner. Nyckelfragment plockas varsamt upp och ju längre man spelar, desto fler pusselbitar ur Jodies liv fogas samman.

Det är en gripande livshistoria och utöver Ellen Page får vi se Willem Dafoe som den vänliga forskaren Nathan Dawkins, som också spelar en stor och avgörande roll. Berättandet tillhör bland det bästa jag stött på i ett spel och Beyond: Two Souls är en mycket mer fokuserad historia än i David Cages och Quantic Dreams tidigare titlar. Jodies tragiska levnadsöde är det mest omfattande jag upplevt och jag må vara blödig men jag satt faktiskt med en tår i ögat under en av spelets starkaste sekvenser. Inget spel har fått mig att känna så starkt för en karaktär tidigare. Det är stort. Tyvärr är inte handlingen helt vattentät och det finns små manushål i berättelsen. Jag stör mig inte nämnvärt på något av dem men de finns där, det är trist på en i övrigt väldigt välskriven berättelse.

Men Beyond: Two Souls är förmodligen inte ett spel för alla. Du måste helt enkelt ställa dig frågan; anser jag att det är viktigt med ett visst mått av interaktivitet i spel? Först när du tror dig veta svaret kan du avgöra om Beyond: Two Souls är ett spel för dig eller inte. Det är i långa stunder mer av en film än ett spel, men spelar det egentligen någon roll? Vem har bestämt att alla spel måste följa samma mönster? Själv älskar jag hur David Cage går sin egen väg och med okonventionella medel, men också relativt kompromisslöst, sätter berättelsen i första rummet.

Beyond: Two Souls är under vissa partier helt magiskt. Ellen Page är strålande som Jodie och jag rycks verkligen med och bryr mig om Jodie som karaktär. Emellanåt är det intensivt och actionspäckat och i andra stunder är det osedvanligt gripande och lyckas beröra mig på ett sätt som få spel gjort innan dess. Ibland bryts illusionen och jag blir varse om att det bara rör sig om ett spel i de minispel-lika delarna som vid ett par tillfällen känns väl trubbiga. Jag slits verkligen mellan hopp och förtvivlan.

Men på det stora hela är det här ett spel alla borde spela. Det är en oförglömlig upplevelse och ett sånt där spel jag kommer bära med mig länge. En hisnande åktur och i de flesta avseenden, ett fantastiskt äventyr. Beyond: Two Souls håller PS3-fanan högt och är en värdig avslutning för en konsol som sjunger på sista versen i samband med att nästa generation tar vid.

Switch-peppen är hög! 10/25/2016 - 14:59

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.