Professor Layton and the Lost Future

Recension - Nintendo DS - ons 27 oktober 2010, kl 08.35

Släppdatum: 2010-10-22    Genre: Pussel
Utvecklare: Level 5    Åldersgräns: 7+

Betyg: 4/5
"Bästa Layton-äventyret hittills!"

Professor Layton förnekar sig inte. I sitt tredje äventyr är han lika gentlemannamässig och pusseltokig som vanligt och med sig på äventyret har han även denna gång sin lärling Luke. I en värld med människor helt besatta av gåtor och små klurigheter finns ett London som har vissa likheter med det London vi känner till. Det finns dock några små skillnader mellan Laytons London och den vanliga världens, och en av dessa små skillnader är att det i Laytons London finns en tidsmaskin.

Logiska klurigheter finns det gott om.
Mystiska försvinnanden har nyligen skett och i samband med dessa har en revolutionerande maskin som möjliggör tidsresor presenterats. Mysteriet tätnar ytterligare när Luke får ett brev – från sig själv. Kanske inte så fruktansvärt märkligt att skicka brev till sig själv, men när det är Lukes framtida jag från några år framåt i tiden som påstås ha skickat brevet blir det lite mer udda. I brevet uppmanas Layton och Luke att besöka en klockaffär för att se på en av deras spektakulära klockor och när klockan drar igång händer något märkligt. Världen utanför har plötsligt förändrats, det London som fanns när de gick in i klockaffären är nu helt annorlunda och varken Luke eller Layton känner igen sig.

Inledningen och bakgrundshistorien till Professor Layton and the Lost Future är den bästa hittills, hög standard alltså. Som vanligt är spelet mycket välproducerat med vacker handritad grafik och stämningsfulla melodier som ramar in den välskrivna berättelsen perfekt. Likt de tidigare delarna har de pussel man stöter på oftast inget att göra med storyn i sig, vilket kan ses som en svaghet men personligen tycker jag att det är en smart lösning. En av anledningarna till peka och klicka-äventyrens ”fall” låg i att problemen och pusslen ofta kändes krystade i berättelsen, vilket Layton undviker helt. Inga konstiga kombinationer av objekt för att lösa helt uppenbart enkla saker, utan det blir fokus både på pusslen och på storyn.

En stor klocka, undrar om den kan användas för tidsresor?
Över 150 pussel finns i spelet och, visst, har man spelat de tidigare delarna i Layton-serien kommer man känna igen upplägget på många av dem. Det är bland annat logiska problem, mattegåtor, rena pussel... hm... pussel och ordklurigheter som skall lösas för att få storyn att fortskrida, vilket fungerar alldeles utmärkt i Laytons värld. Skulle det bli för mycket huvudkliande finns fortfarande systemet där man kan få ledtrådar genom att betala mynt. Ledtrådssystemet har dock byggts ut lite, nytt är att man kan få lösningen på gåtan i klartext om man verkligen inte förstår hur det hänger ihop.

Det är spännande att se hur väl Level 5 lyckas med del efter del i Layton-serien. Nog för att konceptet börjar bli invant och kanske snart uttjatat, men när det är så hög kvalitet på spelen kan man inte göra annat än att fortfarande gilla professorn. Framtiden är ljus för Layton, både i The Lost Future och i verkligheten. Med det nyligen utannonserade Professor Layton & Phoenix Wright-spelet i faggorna har vi något gott att vänta på. En väntan man bäst fyller med tidsresor och Layton-pussel.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.