Sonic Jump

Recension - Android - tors 27 februari 2014, kl 10.30

Släppdatum: 2012-12-21    Genre: Plattform
Utvecklare: Hardlight Studio    Åldersgräns:

Betyg: 4/5
"Välsvarvat och imponerande mobilspel som tar Sonic till nya höjder"

Sonic Jump är det första Sonic-spelet utvecklat av brittiska Hardlight Studio, och det baseras på ett gammalt mobilspel från 2005. Med tanke på Sonic-spelens kvalitetsnedgång på senare år, och det faktum att jag aldrig funnit mobilspel särskilt rafflande, tog jag mig an spelet mest för att få mina farhågor besannade men tji fick jag. Sonic Jump är ett extremt kompetent spel, ultimat anpassat för mobiltelefonen som plattform och extremt underhållande.

Till att börja med är grafiken grymt snygg och likaså är musiken lika fantastisk som den alltid varit i Sonic-sammanhang, så att dra paralleller till de tidiga Mega Drive-spelen på den punkten är ingen oförrätt. Spelet är vertikal plattformare i stil med Doodle Jump, men till skillnad från det senare är Sonic Jump banindelat och dessutom är banorna beständiga och ändrar aldrig utseende. På så vis bygger de ibland mycket på taktik och att man behöver prova sig fram och hitta den optimala vägen upp, och detta gör spelet intressant. Men är man en person som ändå föredrar endless jumpers så finns det ett arkadläge som erbjuder just detta, så det finns något för alla.

Definitionen av ett bra mobilspel enligt mig är att det skall gå att spela i korta sessioner åt gången, det vill säga om man väntar på bussen eller har en minut över på lunchen. Sonic Jump uppfyller detta kriterium galant då banorna som mest tar en minut att ta sig igenom. Det finns i nuläget totalt fyra världar (med en till på väg så småningom) och varje värld består av tolv banor där den sjätte och tolfte banan är en bossbana där man jagas av Eggman i diverse livsfarliga farkoster. På så vis finns det alltså en mängd banor att roa sig med och det räcker att klara den första bossen i en värld för att nästa värld skall öppnas. Bana sju till tolv verkar oftast också vara lite mer utmanande och mer taktikkrävande än de första så man kan välja lite hur man vill gå vidare.

Förutom att bara ta sig genom banor har Hardlight slängt in lite olika varierande element för att ytterligare öka på spelvärdet och speltiden. Exempelvis finns det tre röda stjärnmynt att samla på varje bana om man är lagd åt samlarhållet. Man får också i vanlig ordning betyg på varje bana så är man perfektionist är det bara att kämpa på för S-rank. Därutöver har man också tre olika uppdrag att utföra, vilket kan vara allt från att döda ett visst antal fiender eller samla ett visst antal ringar till att hoppa på en viss typ av plattform ett bestämt antal gånger. Men till skillnad från Hardlights uppföljarspel Sonic Dash, där man var tvungen att klara av alla de tre uppdrag man hade innan man fick nya, byts uppdragen i Sonic Jump ut så fort man klarat dem så att man alltid har tre aktiva uppdrag att roa sig med. Detta ger mer variation och större motivation att fortsätta spela, och spelet blir aldrig tråkigt eller långdraget på den punkten.

Allt eftersom man klarar uppdrag går man upp i level vilket i sin tur låser upp nya prylar och karaktärer. Man samlar också ringar på banorna som kan lösas in mot saker eller uppgraderingar som man sedan kan använda för att exempelvis få en extra chans om man dör eller rent utav skippa uppdrag. Och det är här som man hittar ett av de få egentliga klagomålen mot Sonic Jump. Problemet är att det oftast tar tid att få ihop ringar (om man inte är väldigt skicklig) och allt är ganska dyrt att köpa. Detsamma gäller uppdragen och det faktum att man måste upp till en ganska hög level för att exempelvis lösa upp en ny karaktär, och detta är en mycket tidskrävande procedur. Det är här spelet öppnar upp för mikrotransaktioner, för givetvis kan allt köpas för riktiga pengar. Detta är ju aldrig positivt i spel kan jag tycka, men å andra sidan kan man ju både spela, klara och njuta av spelet även utan att köpa något in-game.

Det enda större problem jag kunnat hitta med spelet är att det fort blir ganska svårt och vissa banor kräver många omspelningar. Med tanke på att banorna är såpass korta som de är och att det är ett mobilspel kan jag väl sträcka mig till att en kvart är ungefär så länge man orkar och vill sitta fast på en bana. Dock fanns det många banor där jag satt fast på upp emot en timme och det anser jag är lite i längsta laget. Å andra sidan är det ju först då som man verkligen måste utmana sig själv och börja fundera på strategi, vilken väg upp som är optimal och kanske överväga att använda föremål.

Ytterligare variation fås av de olika karaktärerna man kan låsa upp och som alla har lite olika förmågor. Vissa kanske hoppar extra högt medan andra kan sväva en stund. På så sätt kan man både variera och optimera sitt spelande.

Sonic Jump känns solitt och genomtänkt och det är just alla små variationsmoment och saker att samla och pyssla med som gör att det blir roligt att fortsätta spela i längden. Hardlight visar att de är excellenta spelmakare som verkligen förstår det medium, det vill säga mobiltelefoner, som de designar spel för. De har dessutom visat att det faktiskt fortfarande går att skapa riktigt bra Sonicspel, och det om något är värt en stor eloge och en chilikorv eller två.

ÄLSKAR DRAGON'S DOGMA!!! 07/06/2012 - 22:34

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.