Tearaway

Recension - Playstation Vita - ons 20 november 2013, kl 10.00

Släppdatum: 2013-11-22    Genre: Pusselplattform
Utvecklare: Media Molecule    Åldersgräns: 7+

Betyg: 5/5
"Vita har äntligen fått en killer app!"

Little Big Planet-skaparna Media Molecules nya skapelse kan inte omnämnas som något annat än ett mästerverk på alla plan.

Hela storyn är en saga som förs framåt av spelets handling med en manlig och en kvinnlig berättare som sätter upp premissen och styr historien, åtminstone till en början. Spelet kan även fås med svenskt tal och är på så vis tillgängligt för alla åldersgrupper. Sagan följer en liten papperspojke - eller pappersflicka om man så vill - som har ett meddelande att lämna till Duet som helt plötsligt dykt upp i solen. Duet är spelaren själv och målet är att hjälpa den lilla varelsen att lämna sitt meddelande. Premissen blir alltså en slags udda co-op mellan spelaren och pappersfiguren. Till skillnad mot många andra spel så håller storyn från början till slut och till och med slutet är riktigt solitt.

En annan sak som Tearaway gör genialt är att sudda ut gränserna mellan spel och verklighet. På samma sätt som exempelvis det japanska rollspelet Baten Kaitos gjort tidigare, så förklaras spelarens roll i spelvärlden på ett sådant trovärdigt sätt att det faktiskt skulle kunna vara jag som sitter i min lägenhet i Stockholm Sverige och kommunicerar med spelets huvudkaraktär som gör allt för att komma hem till mitt vardagsrum. Med hjälp av flitigt användande av pekskärmar och kameror känns det som att jag flyttat in i min Vita.

Rent spelmässigt är Tearaway ett äventyrsspel med pusselmoment och plattformande. Allt eftersom man springer genom världen måste man lösa olika pussel och röja hinder ur vägen för att komma vidare. Spelvärlden är helt uppbyggd av pappersbitar och origami, och pusslen går i många fall ut på att dra runt eller fälla papperskonstruktioner i omgivningen för att bilda väg. Sätten som pusslen löses på är väldigt genomtänkta, fiffiga och underhållande. Pusslen känns aldrig tråkiga och upprepande utan oftast är de av typen att man lär sig en eller ett par grejer man kan göra och sedan testas huvudsakligen det i en eller ett par banor framåt. Men innan man hunnit tröttna introduceras ett nytt moment som man sedan får nöta vidare på, och så fortsätter det.

Pusslen tar tillvara på Vitans kapacitet till fullo. Man använder både den främre och bakre touchskärmen, bägge kamerorna och Vitans rörelsekänslighet på allehanda fyndiga vis. Samt alla de vanliga knapparna förstås. Pusslen kräver ibland både finurlighet och koordination men de är aldrig särskilt svåra. Men enkelheten är troligen bara till spelets fördel då det i första hand är en saga och för svåra pussel skulle stoppa upp flödet. Spelet har därför i sin nuvarande form perfekt balans mellan berättande och spelande.

Varje bana man spelar sparas som ett kapitel så att man kan återvända och spela om dem, och på varje bana finns lite grejer att hitta och samla. Det kan vara gömda paket, fiender, ett par quests samt all konfetti, och statistik förs över hur många procent completion man har på varje bana. Man behöver inte göra allt samlande för att komma vidare men på så vis har Tearaway något att ge till både den som föredrar att enbart bränna igenom huvudstoryn och den som är lagd åt "samla allt"-hållet.

Kamera och konfetti blir snabbt centrala begrepp för Tearaway. Konfetti används som valuta och med den kan man köpa dekorationer till sin gubbe eller andra varelser och föremål i världen. Många av spelets uppdrag bygger på att man måste dekorera något eller någon. Man får också tillgång till en kamera som används på en mängd finurliga sätt, utöver att ta bilder på pappersfiguren och Duet förstås. Man kan väcka färglösa föremål till liv och kameran är också många gånger väsentlig för att ta sig vidare i spelet.

Men alla spel har väl ändå några brister, eller…? Faktum är att Tearaway är så felfritt som ett spel kan bli. Man väntar genom hela spelet på att det skall tabba sig på något vis men det händer aldrig och spelet levererar från början till slut. Ett klagomål som jag ett tag hade var att det var svårt att rotera och ändra storlek på de dekorationer man köper och använder, då min ena fingertopp är stor som dekorationen i fråga och det i allmänhet krävs två fingrar för att fixa till den. Men efter ett tag insåg jag att man faktiskt inte behöver ha båda fingrarna på märket utan man kan hålla sig var som på skärmen, så länge som rörelserna man gör är rätt. Ett annat klagomål jag hade var att det inte alltid går att rotera kameravinkeln utan man är ofta fast med kameran i ryggen. Dock kan man alltid använda sig av pappersfigurens fotokamera för att titta sig omkring i förstaperson, och i ett pussel i slutet av spelet inser man att den fixa kameravinkeln faktiskt är medveten. För i det pusslet var det nödvändigt att komma på ett sätt att få kameravinkeln riktad i motsatt riktning som en del av pusslet. Så summa summarum verkar alla fel som man inbillade sig att spelet hade faktiskt vara medvetna, vilket ytterligare visar på stor genialitet från utvecklarnas sida.

Även musiken i spelet är fantastisk och tycks ha hämtat inspiration från olika delar av världen. Här finns ryska dragspel, indianflöjter och fioltrudelutter som hämtade från svensk folkmusik. Lika bedårande är resten av presentationen, det är en fantastiskt färgglad värld som målas upp full av söta papercraft-djur att peta på. Dessutom har spelet även en stor portion humor, med dråpliga dialoger och en del klart bisarra situationer. Superlativen räcker inte till för att beskriva Tearaway, utan det behöver egentligen upplevas för att förstås. Mer än så vågar jag egentligen inte avslöja eftersom just ens egen delaktighet är en stor del av vad som gör berättelsen till en så vass upplevelse. Men om man gillar gulliga hjärntränarpusslare så är detta ett spel man helt enkelt inte får missa!

ÄLSKAR DRAGON'S DOGMA!!! 07/06/2012 - 22:34

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.