Vänner! Kom närmre och låna mig era öron så ska jag förtälja den blodisande berättelsen om en mans förfall och den totala kollapsen av ett socialt umgänge.

Det började en vacker vårdag, jag och några vänner jobbade med en webbserie som kallades för WASD för den eminenta spelsidan skillpoint. I denna serie hade vi i uppdrag att följa ett antal unga spelutvecklare i deras jobb och det var då jag för första gången kom i kontakt med......det.

Första gången vi spelade avstannade all produktivitet i grupprummet, hela dagen gick åt åt vänskaplig konkurrens och ett frenetiskt platformshoppande genom blodstänkta banor. De få minuter spelmaterial vi behövde recorda blev snabbt flera timmar och jag minns att jag tänkte "Bara en omgång till!" ett hundratal gånger.

....när jag vaknade till var det söndag 3 veckor senare och jag låg i en pöl av mitt eget urin, skäggväxten nådde mig till knäna och alla muskler i kroppen var fötvinade utom mina tummar som istället var gigantiska av både muskelväxt och av svullenhet. Skinnet på tumspetsarna var bortlitet och jag hade knapp- och styrspaksliknande förslitningar på benet som var blottlagt därunder.

Minnesbilder av hur jag tillfredsställt äldre herrar iförd stayups för att ha råd med mer Xbox-live poäng och nya handkontroller då jag krossat ett hundratal under mitt plattformsfrosseri fick min mage att vända sig.

Jag reste mig på mina sköra och förtvinade ben och såg med stål i min blick mot horisonten och bestämde mig för att världen måste få veta.

Låt detta bli min varning, akta er för besten, dödsknarket, den stora livs-tjuven!: BLOODY TRAPLAND! Världens mest beroendeframkallande spel.....

/jk

Det är ett skitbra spel, rekommenderar det till alla!