2016 års mest efterlängtade spel - Starfighters val

Lista - Multi - tors 11 februari 2016, kl 13.38

När jag säger att jag längtar efter spel så är det en sanning med modifikation. Jag har hundratals tokballa spel här hemma som jag inte klarat, så det går ingen nöd på mig vad det gäller spelupplevelser. Jag går inte och suktar efter nästa stora grej att sprätta 600 spänn på för att glömma en vecka senare (no shame för er som gör det, alla är vi olika!). Däremot finns det ju spel som jag vet med mig att jag kommer vilja ha ändå när de kommer. Dessa kommer jag sedan avundsjukt få höra om på Twitter. Sådant är ödet för en fattiglapp! Vilka spel som är planerade att släppas under 2016 är det då som kittlar särskilt? Jo...

Dark Souls 3
Dark Souls var fantastiskt. Dark Souls 2 var fantastiskt. Dark Souls 3 har ingen anledning att bryta mönstret. Bloodborne i all ära, men nu är jag sugen på ett gammalt hederligt Dark Souls igen. Jag hoppas bara på mer av samma, för så lättroad är jag.
(Och nä, jag har inte spelat Demon's Souls. Ge mig gärna det i present.)

Layers of Fear
Det enda indiespelet som ståtar i huvudlistan är Bloober Team SAs Layers of Fear och det har blivit beskrivet som "P.T. on drugs", vilket jag håller med om. Under min genomspelning av early access-delen var det kanske lite väl mycket hoppatillskräck för min smak men det gjorde ju sitt jobb med bravur: skrämde skiten ur mig.

Homefront: The Revolution
Homefront har tydligen varit en stapeltitel att dra till med när generiska FPS-skjutare med lite halvdan status ska komma på tal, men jag minns att jag hade ganska roligt i seriens första del. Jag har inte gått tillbaka till det sen dess men jag vet i alla fall att det var bättre än vad alla sa. Nu har Dambuster Studios verkligen tagit i från tårna, som det ser ut, och tänker leverera en öppen värld i ruiner där vi får modifiera vapen, bygga utrustning och överleva till vilket pris som helst. Det upplägget har jag inte hunnit tröttna på än, så jag ser mycket fram emot detta!

Mirror's Edge Catalyst
Jag fick Mirror's Edge på min 23-årsdag av Linnea och jag minns att jag spelade igenom nästan hela spelet på en eller två dagar. Jag fullkomligt älskade det. När jag var klar med det och begav mig ut på internet för att dela tankar med andra spelare möttes jag av en tystnadens mur. Ingen brydde sig om "det mediokra floppspelet Mirror's Edge". Sen gick det några år och någon som är viktigare än jag poängterade återigen att Mirror's Edge hade svinmånga bra kvalitéer och att en uppföljare borde få se dagens ljus. Detta fick resonans hos spelarna och snart var peppen uppe igen, för en uppföljare. Som nu äntligen kommer. Till min stora, konstanta, glädje.

Uncharted 4: A Thief's End
Uncharted var den första serien på PS3 jag följde konsekvent. Jag blev helt uppslukad av ettan och sedan har jag spelat, och älskat, tvåan och trean. Det var ju tyvärr ganska längesen jag spelade spelen, så det var med stor glädje jag backseatade trilogin (HD-versionen som kom nyligen) med Linnea som en liten påminnare om hur de spelen var, nu inför släppet av del fyra. My body is ready!

Stående som jag längtat efter i flera år nu som jag tröttnat på att längta efter:
Routine, Cuphead, Radio the universe, Alwa's Awakening

...och så en tyst minut för mitt mest emotsedda spel någonsin - som ju lades ned: Silent Hills.

Fruktstund! 01/02/2014 - 16:00

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
Fyll i texten från bilden för att bevisa att du inte är en maskin.
Copyright Skillpoint™     Chefredaktör: Sebastian Magnusson
Inget material på sajten får kopieras utan tillstånd.